Följande dokument har tagits fram utifrån föreningens barnskyddspolicy.

Definitioner

Situationer som kränker barns rättigheter att få sina grundläggande behov tillfredsställda.  

Fysiskt våld

Innebär att ett barn av någon annan orsakas kroppsskada, sjukdom, smärta eller blir försatt i vanmakt eller annat liknande tillstånd. 

• Kan innebära att någon slår barnet, nyper, sparkar, kastar, skakar, luggar, biter, bränner m.m. 
• Varje form av kroppslig bestraffning.
• I flera former av sexuella övergrepp ingår fysiskt våld dels för att tvinga barn till underkastelse, dels som en del av övergreppet.

Psykiskt våld

Betyder att ett barn systematiskt och ofta under en lång tid utsätts för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling m.m. Även en enstaka händelse kan innebära att ett barn riskerar att fara illa.

Orimligt hårda bestraffningar, förlöjligande, hån, nedvärdering, avvisande, utfrysning men också att tvingas bevittna våld i sin närmiljö är exempel.

Trakasserier

Begreppet trakasserier står för ett handlande som kränker ett barns värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

• Om någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora” eller liknande kan det uppfattas som trakasserier.

Kränkande behandling

Begreppet kränkande behandling står för ett handlande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet. 

• Om någon blir kallad ”plugghäst”, ”glasögonorm”, ”benrangel” eller ”UFO” eller liknande kan det uppfattas som kränkande behandling.

Det är viktigt att komma ihåg att trakasserier och kränkande behandling inte alltid är verbala utan kan bestå av till exempel gester, ignorering, utfrysning eller att någon stirrar.

• Fysiska påhopp och skadegörelse (till exempel att kasta ägg på någons kläder, ta någons saker) är exempel på trakasserier och kränkande behandling.

Sexuella övergrepp

Sexuella kränkningar och övergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en annan person. Sexuella övergrepp kännetecknas av att den vuxne eller ett betydligt äldre barn utnyttjar barnets beroendeställning och utsätter det för handlingar som barnet inte kan förstå, inte är moget för, inte med insikt kan ge samtycke till och som kränker barnets integritet. Övergreppen kan vara både fysiska och icke-fysiska.

Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin sexualitet, det står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i barnkonventionen. Om man är under 15 år har ingen äldre tonåring eller vuxen rätt att göra något sexuellt mot en, även om man själv vill eller tar initiativ. Detta är enligt lag straffbart. Ett barn har inte heller rätt att ta på ett annat barn mot dess vilja. 

Det ligger alltid i den vuxnas ansvar att följa lagen, även om ett barn skulle säga att man vill eller på annat sätt visar att man är med på vad som händer. 

Följande är exempel på sexuella övergrepp:

• att någon tar på ens kropp med händerna, munnen eller könet på ett obehagligt sätt eller så att man blir rädd
• att någon tar på en eller tittar på en på ett sexuellt sätt som upplevs obehagligt
• att tvingas se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön
• att bli fotograferad eller filmad utan kläder mot ens vilja.
• att någon gör nåt sexuellt mot en när man inte kan uttrycka sin vilja eller skydda sig. Till exempel för att man  sover, är sjuk, är full, drogpåverkad eller har någon funktionsnedsättning.
• att någon tvingar sig till sex genom att hota eller nyttja sin maktposition/överläge så att man inte vågar visa eller göra motstånd.

En vuxen som tittar på utan att ingripa när någon utsätts gör sig i många fall också skyldig till övergrepp.

Att utsätta någon för psykiskt eller fysiskt våld är alltid kränkande.

Försummelse

• Fysisk försummelse innebär att vårdnadshavaren, ofta under lång tid, skadar eller äventyrar barnets fysiska hälsa eller utveckling genom att inte ge det god fysisk omsorg.
• Psykisk försummelse är när barnets psykiska hälsa skadas eller äventyras, ofta under lång tid, genom att barns grundläggande behov av t.ex uppmärksamhet, tillhörighet, fostran, vägledning stimulans och utveckling ej tillgodoses.
• Bristande omsorg gäller alla aspekter av barns fysiska hälsa dvs. hygien, kost och omvårdnad, årstidsanpassade kläder, möjlighet till vila och sömn, tillsyn, hälsovård, medicinsk vård, skadlig exponering m.m. Skadlig exponering är tex att vistas i en miljö med droganvändning.

Förebyggande arbete inom KFUM Umeå

Det förebyggande arbetet är en mycket viktig del i att skydda barn i föreningens verksamheter. Genom ett välförankrat och aktivt förebyggande arbete kan föreningen minska riskerna för att barn blir utsatta men också tidigt upptäcka och ingripa till barnens hjälp och skydd när vi misstänker att någon far illa. Viktigt är att inte förväxla riskbeteende med normala relationer till/mellan barn och ungdomar i vår verksamhet. Det handlar om att vara uppmärksam på osunda relationer.

En första förutsättning är att vara medveten om att det kan förekomma kränkningar och trakasserier i gruppen barn/ungdomar. Som ledare/personal måste du vara uppmärksam på vad som sker i gruppen och vad som sägs i och utanför träningssituationen/den organiserade verksamheten, i omklädningsrum etc. 

• Observera barnen/ungdomarna i den dagliga verksamheten.
• Lyssna på barnen/ungdomarna och våga fråga men undvik ledande frågor utan säg istället: ”vill du berätta om det här?”

Det är föreningens ansvar att varje ledare/personal får kunskap och kännedom om de normer och regler som gäller i KFUM Umeås verksamheter. Ledaren/personalen har i sin tur ansvar att jobba för att alla i den organiserade verksamheten är medvetna om de regler och normer som styr verksamheten, varför de finns och att de följs.

• Reagera och agera när någon bryter mot regler eller normer!

Det förebyggande arbetet består av

1. Värderingar

En tydlig förankrad värdegrund är ett viktigt steg föra att skapa en trygg och säker miljö för våra barn och ungdomar. Alla ska vara medvetna om vad som är viktigt och värdefullt i vår förening. 

Detta gör vi genom:

• Utbildning av ledare och anställda om vad föreningen är och står för.
• Seminarium/utbildningsträff anordnas efter säsongs- eller terminsstart av ideella ledaruppdrag där värderingsfrågor och frågor kring barns rättigheter tas upp.
• Värderingsfrågor diskuteras vid samlingar och sammankomster kontinuerligt under året.
• Värderingsfrågor kontinuerligt tas upp vid verksamhetsmöten och andra forum för ledare och personal.

2. Ledarrollen/anställda

Att vara ideell ledare eller anställd inom KFUM Umeås verksamhet är ett uppdrag som innehåller både rättigheter och skyldigheter. Att känna till förväntningarna som finns och de resurser man har till sitt förfogande är därför viktigt. 

Det säkerställer vi genom:

• All vår personal och våra ideella ledare ska få en god introduktion. Introduktionen är obligatorisk och innehåller information om våra rutiner, policys, förhållningssätt m.m.
• En skriftlig överenskommelse med våra ledare och personal. All personal, ideellt aktiva, praktikanter, volontärer ska i samband med sin introduktion ta del av denna policy och på en för ändamålet avsedd blankett underteckna att man tagit del av, förstått och avser följa barnskyddspolicyn och verksamhetens övriga rutiner. 
• Vid all rekrytering nogsamt bedöma personlig lämplighet för uppdraget. Polisregisterutdrag används här som ett av redskapen.
• Utbildningen Safe Spaces är en grundutbildning som alla anställda och ideella ledare ska gå som en del i sin introduktion.

3. Delaktighet och inflytande

Det är viktigt att du som ledare och anställd personal bidra till att skapa ett klimat i gruppen där alla uppmuntras och ges möjlighet att uttrycka sin åsikt och var delaktig i beslut som rör dem. Om barnen/ungdomarna blir vana att få vara med och tycka till om sin verksamhet så ökar också chansen att de vågar berätta för någon vuxen om sånt som inte känns bra. 

• Inom KFUM Umeå har vi regelbundna samlingar inom ideell verksamhet såväl som verksamhet med anställd personal. Vid mötena pratar man tillsammans med barnen/ungdomarna om hur vi vill ha det hos oss och hur möter vi varandra med respekt. Här är delaktighet och dialogen med barnen/ungdomarna det centrala.

4. Vuxennärvaro

Tänkt till i vilka situationer det är viktigt att man är fler vuxna närvarande. En känslig situation är omklädningsrum. Tänk till och prata ihop er om vilka fler situationer kan det vara bra att vara två eller fler vuxna närvarande.

5. Uppmärksamhet på vad som sker på nätet

Mycket av kontakten mellan barn och ungdomar sker via internet och olika sociala medier. I varje verksamhet bör vi prata igenom hur vi ska förhålla oss till det som sker på nätet. Var börjar och slutar en ledare och en personals ansvar. 

• Generellt inom KFUM Umeå gäller att du bör överväga din kontakt med barn/ungdomar från vår verksamhet i sociala medier.  
• Finns verksamhetsspecifika riktlinjer ska dessa följas.

6. Polisregisterutdrag

Kontroll ur polisens belastningsregister kan vara ett effektivt redskap i det förebyggande arbetet. Genom dessa utdrag får kan vi förhindra att en redan tidigare dömd person att bli/vara ledare eller anställd i vår verksamhet. Viktigt är att komma ihåg att många av de som anställs eller engagerar sig som ledare i vår förening sannolikt inte tidigare är dömda. 

• Vi har beslutat att all personal och alla ideella ledare som har direkt- och regelbunden kontakt med ungdomar/barn i vår verksamhet ska lämna in ett polisregisterutdrag anpassat för den verksamhet de är verksamma inom. Registerutdraget visar om personen tidigare dömts för sexualbrott och vissa våldsbrott. 
• Vidare har vi bestämt att de som vid en kontroll visar sig vara tidigare dömd för sexualbrott och våldsbrott mot barn inte ska tillåtas vara ideell ledare/personal inom vår verksamhet. Finns träffar i registret för andra brott kan en individuell bedömning göras som ska godkännas av föreningsdirektör.

Handlingsplan vid uppgift/misstanke om övergrepp

Om man misstänker att det förekommer kränkningar i föreningen är det viktigt att så fort som möjligt agera! I annat fall kan den som utsatts uppfatta det som att man som ledare/personal accepterar det som skett/sker och utanförskapet förstärks ytterligare. 

Om ett barn anförtror sig till dig alternativ om en akut situation uppkommer:

1. Det viktigaste är barnets/ungdomens situation, dess psykiska skydd och hälsa. 
2. Agera lugnt/neutralt. Lyssna förutsättningslöst även om det är en omtyckt kollega som anklagas.
3. Tala om att det var rätt av barnet att berätta, men lova inte att hålla tyst.
4. Ställ inga ledande frågor utan samla bara in så mycket information du kan för att föra information vidare. Du ska inte förhöra barnet! Pressa inte barnet.
5. Behöver barnet omedelbart stöd och/eller vård? Gör en bedömning och bidra till att barnet får den vård som behövs. Om ambulans påkallas eller sjukvård uppsöks, informera om misstanken om övergrepp.
6. Skriv ned det som hänt så snart som möjligt. OBS! Det är inte du som ska avgöra om ett ev. övergrepp ägt rum. Ditt ansvar är att föra information om oro vidare.
7. Kontakta styrelseordförande eller kanslichef och berätta om händelsen. Om du känner dig mer bekväm att berätta om din misstanke för någon annan ansvarig är det ok men man måste alltid säkerställa att informationen når ovan nämnda personer. Viktigt är att du inte medverkar till att sprida informationen till många. 
8. Styrelseordförande och kanslichef gör en bedömning av situationen och samråder vid behov med föreningsstyrelsen.
9. Beroende på bedömning kan krisgrupp sammankallas.
10. Se vidare kommunikationsplanen som finns i denna handlingsplan.
11. Konsultera socialtjänsten. Fortsätt med iakttagelser. Skriv ner datum och vad du iakttagit. Fortsätt att vara barnets vuxenkontakt.
12. Eventuell anmälan till socialtjänsten. Se bilaga. 

 Vid misstanke om att ett barn far illa utan att barnet själv kommit för att berätta:

1. Kontakta ansvarig inom verksamheten omgående vid misstanke. Detta kan vara anställd föreståndare eller en sektionsstyrelse. Även om du känner dig osäker på om det är något som du behöver oroa dig för är det viktigt att en sådan misstanke förmedlas! Om du känner dig mer bekväm att berätta om din misstanke för någon annan ansvarig är det ok. Viktigt är att du inte medverkar till att sprida informationen till många. Ditt uppdrag är att bolla din för bedömning av situationen. 
2. Varje tjänsteman som får kännedom är skyldig att utan dröjsmål och utan att vidare undersöka fallet kontakta kanslichef. 
3. Styrelseordförande och kanslichef gör en bedömning av situationen och samråder vid behov med föreningsstyrelsen.
4. Beroende på bedömning kan krisgrupp sammankallas.
5. Se vidare kommunikationsplanen som finns i denna handlingsplan.
6. Bedöm om socialtjänsten ska konsulteras Fortsätt med iakttagelser. Skriv ner datum och vad du iakttagit. Fortsätt att vara barnets vuxenkontakt.
7. Eventuell anmälan till socialtjänsten. Se bilaga. 

Då en förälder, släkting eller annan utomstående delger oss misstanke om att ett barn far illa eller utsatts för kränkning inom vår verksamhet:

1. Lyssna uppmärksamt och förutsättningslöst på det personen har att berätta. Förhåll dig neutral och agera lugnt.
2. Tala om att du uppskattar att personen hört av sig! Berätta att du genast kommer att ta upp detta med ansvarig avdelningschef. Är det barnet vårdnadshavare som hör av sig kan du säga att vi kommer att hålla dem informerade om vad som nu händer. Om det inte är vårdnadshavaren kan du inte lova detta.
3. Blir det frågor om vad du/ni själva sett och vilka rutiner vi har så berätta om de rutiner som finns. När det gäller frågor som rör om vi har uppmärksammat eller misstänkt något så hänvisar vi till att vi nu kommer utreda om och vad någon eventuellt noterat. Vi delger ingen information innan vi förberett det!
4. Meddela genast ansvarig inom verksamheten om vad som hänt. Detta kan vara anställd föreståndare eller en sektionsstyrelse.
5. Dessa pratar med involverade ledare/personal enskilt för bilda sig en uppfattning om de iakttagit något. 
6. Sammankallar via kanslichef och/eller styrelseordförande föreningens krisgrupp som bedömer hur man går vidare i ärendet. 
7. Konfrontera inte den misstänkte.
8. Se vidare kommunikationsplanen som finns i denna handlingsplan.

Inhämta information och dokumentera.

Det är viktigt att inhämta tillräckligt med information för att kunna göra en bedömning av vilka åtgärder som skyndsamt måste vidtas. Det är också viktigt att dokumentera observationer då det kan komma att behöva användas som bevisbörda i en eventuell rättsprocess.

Andrahandsuppgifter

Om du av någon annan får höra saker som gör att du misstänker ett missförhållande för ett barn kan du föra vidare dessa uppgifter till socialtjänsten. Socialtjänsten ska behandla andrahandsuppgifter på samma sätt som andra uppgifter.

Det hände för länge sen- hur göra?

Att en händelse inträffat långt tillbaka i tiden behöver inte innebära att inte socialnämnden har anledning att ingripa. Barnet kan t.ex ha behov av hjälp för att kunna bearbeta den.

Möjlighet att konsultera socialtjänsten

En anmälan ska göras genast. Det kan dock vara svårt att bedöma om en anmälan ska göras eller inte. Känner man att man vill ha stöd i sin bedömning finns det möjlighet att konsultera socialtjänsten. Man kan kontakta dem utan att röja barnets identitet. Konsultationen innebär att man ges möjlighet att diskutera den aktuella situationen och få vägledning och stöd att gå vidare. 

Anmälan till socialtjänsten

Vissa yrkesgrupper har en lagstadgad skyldighet att anmäla när man misstänker att ett barn far illa. Att inte fullgöra denna skyldighet är en brottslig handling för dessa yrkesgrupper. Inom vår förening omfattas de anställda inom vår sociala verksamhet (Fenix) av denna skyldighet.

Övrigt aktiva inom KFUM Umeå är inte skyldiga att anmäla, men bör enligt en lagstadgad rekommendation (14 kap. 1§ första stycket SoL) anmäla olika förhållande om barn som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns stöd/hjälp. Samma skyldighet omfattar var och en i samhället dvs alla människor. 

Det räcker alltså med en misstanke om att ett barn far illa dvs att det man misstänker att barnet inte får sina grundläggande fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Även uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta ska anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av stöd eller hjälp. Efter anmälan är det socialnämndens ansvar att undersöka vilka grunder det finns för uppgifterna i anmälan samt utreda behovet av nödvändiga åtgärder.

Många associerar ett ingripande från socialtjänster med att barn flyttas från sina föräldrar. Detta är en mycket ovanlig åtgärd och något man undviker in i det längsta. Socialtjänstens åtgärder för att skydda barn handlar vanligen om att se till att ge familjen och eller barnet stödinsatser så att barnens rättigheter ska bli tillgodosedda. Ju tidigare signalerna om risk för missförhållande inkommer till socialtjänsten ju bättre förutsättningar får socialtjänsten att ingripa och förhindra att situationen förvärras.

Inom KFUM Umeås verksamheter vill vi att alla som uppmärksammar att ett barn riskerar att fara illa ska anmäla detta. Vi vill därför ge våra ledare/personal bästa möjliga stöd så att man vågar se och agera om en situation uppstår. Viktigt är dock att ansvarig avdelningschef alltid har kännedom om när en anmälan görs. Gällande anmälan till socialtjänsten se bilaga. 

Uppföljning/debriefing

Det är viktigt att inblandade ledare och personal snabbt får möjlighet att på ett professionellt sätt prata om det som hänt. I första hand sker en debriefing med alla ledare/personal som är direkt berörda. Möjlighet till individuell handledning erbjuds vid behov. Ansvarig för debriefing, uppföljning och eventuell individuell handledning är föreningens krisgrupp. Se kontaktlista.

Kommunikationsplan vid uppgift/misstanke om övergrepp

Att veta vem man ska prata med är väldigt viktigt för att vi ska kunna agera på ett bra sätt i en aktuell situation. Nedan beskriven kommunikationsplan tydliggör vem man ska prata med i vilken situation. Generellt kan sägas att det aldrig är fel att lyfta en fråga till kanslichef och/eller styrelseordförande om man misstänker att ett barn far illa.

Vem pratar tränare/ledare/personal med vid oro/vetskap om ett barns situation?

Ledare/tränare/personal ska genast prata med sin närmaste chef eller närmaste tjänsteman . Viktigt är att se till att ansvarig avdelningschef, personalchef eller föreningsdirektör snarast får kännedom om misstanken/oro. Den som tar emot information om oro att något barn far illa är därför ansvarig för att informationen snarast går vidare till närmaste chef eller tjänsteman. Varje tjänsteman som får kännedom är skyldig att utan dröjsmål och utan att vidare undersöka fallet kontakta avdelningschef, personalchef eller föreningsdirektör.

Vem i föreningen talar med barnet?

Den som barnet väljer att vända sig till i förtroende till för att berätta om sin situation är en av dem som vi vill ska kunna prata med barnet på ett bra sätt. Om ett barn som vi misstänker far illa inte själv kommer så tar den av ledarna/personalen som man i verksamheten bedömer har bäst kontakt med aktuellt barn initiativ till ett samtal.

Vid samtal med barn som misstänks fara illa:

1. Respektera barnets tid och skapa en lugn miljö
2. Begränsa antalet vuxna i rummet
3. Informera om vad som ska hända
4. Börja med att lyssna noggrant utan att värdera
5. Försök att vara lugn och lyssna till barnets berättelse. Låt barnet styra samtalet.
6. Du ska inte förhöra barnet! Visa uppskattning att barnet anförtror sig till dig.
7. Inled med öppna frågor och prata så att barnet förstår
8. Undvik kroppskontakt
9. Avsluta med att ta bollen och lyft ansvaret från barnet.
10. Lova aldrig att hålla tyst!

Vem pratar med barnets föräldrar?

Om inte förövaren misstänks finnas i hemmet ska föräldrarna snarast informeras. Detta ansvarar krisgruppen för.

Att konfrontera den misstänkte förövaren

Ska under inga omständigheter göras! Eventuell konfrontation tar krisgruppen beslut om.

Med andra ungdomar i gruppen

Krisgruppen ansvarar för detta som en del i sin handlingsplan. Inga sådana beslut fattas av ledare eller andra inblandade.

Med övriga föräldrar

Krisgruppen ansvarar för detta som en del i sin handlingsplan. Inga sådana beslut fattas av ledare eller andra inblandade.

Om en ledare/anställd frigörs från sitt uppdrag under utredning, vad säger vi?

Krisgruppen ansvarar för detta som en del i sin handlingsplan. Inga sådana beslut fattas av ledare eller andra inblandade.

Vem pratar med media?

Om media hör av sig ska inte våra ledare/personal svara på några frågor. All kontakt med media i ett sådant ärende hänvisas till kanslichefen.

Media och tryckt material

När KFUM Umeå kommunicerar budskap om barn ska det ske med bilder och ord som är anständiga och respektfulla och inte på ett sätt som kan exploatera barnens situation.

KFUM Umeå ska anstränga sig extra för att skydda barns identitet och geografiska placering i tryckmaterial och information som ges ut. Det finns barn som lever med skyddad identitet och för dem kan det utgöra en livsfara att synas med namn och/eller bild i offentligt material.

• KFUM Umeå ska tillfråga barnens föräldrar/vårdnadshavare innan bilder eller namn publicera på sociala medier eller annat offentligt sammanhang.

Att bemöta anklagelser

1. Alla anklagelser kommer att tas på allvar.
2. Ingen form av fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar och försummelse av barns fysiska och psykiska behov kommer att accepteras. Olämpligt beteende, inklusive att man inte följt de av KFUM Umeå framtagna riktlinjer för bemötande och umgänge med barn/ungdomar i vår verksamhet, är skäl för uppsägning av anställd och skiljande från förtroendeuppdrag när det gäller ideella uppdrag. 
3. Varje situation som uppkommer måste hanteras på ett respektfullt sätt och värna integriteten hos både barn och den person som anklagas för övergrepp.
4. De ideella ledare och anställda som anklagas för övergrepp kommer att behandlas med hänsyn till dennes integritet och juridiska rättigheter. 
5. Inom KFUM Umeå vill vi hantera varje situation med utgångspunkt i respekt för allas egenvärde. Detta gäller självklart barnen i vår verksamhet, men även vår personal och ideella ledare.
6. En ledare eller anställd som misstänks för övergrepp kommer att frigöras från sitt uppdrag under utredningstiden.

Försäkran om efterlevnad av förpliktelser

All personal, ideellt aktiva, praktikanter, volontärer ska i samband med sin introduktion ta del av denna policy och på en för ändamålet avsedd blankett underteckna att man tagit del av, förstått och avser följa barnskyddspolicyn.

Utvärdering och uppdatering

Vid varje tillfälle då denna handlingsplan aktualiserats ska en utvärdering göras i anslutning till händelsen för att se om planen var användbar och om den behöver revideras.

Adress och telefonlista

Socialtjänster Umeå kommun (Mottagningsenheten)

Telefon: 090-16 10 02 vardagar 8:30-16:00 övrig tid ring socialjouren 090-16 30 50

E-post: mottagningsenheten@umea.se

Socialjouren- vid akuta ärenden kvällar och helger

Tel: 090-16 30 50

Socialjouren ger akut stöd till dig som befinner dig i en utsatt situation, det kan handla om våld och övergrepp, missbruk eller andra akuta situationer, till exempel om man misstänker att ett barn riskerar att fara illa i sin hemmiljö. När du vänder dit hit får du omedelbar hjälp och kontakt med en socialsekreterare.

Bilaga - Anmälan till socialtjänsten

Du som ledare/personal kan ta hjälp av avdelningschef när du gör anmälan.

Vem ska jag anmäla till?

Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun där barnet bor via:

• telefon
• skriftligt via brev
• skriftligt via e-post

Om situationen är akut görs anmälan via telefon (se kontaktuppgifter längre upp).

Hur ska anmälan se ut?

Det finns inga formella krav på en anmälan. Det innebär att du kan göra din anmälan muntligt per telefon. Troligen kommer socialstyrelsen be dig bekräfta din anmälan skriftligt. Här nedan hittar du en blankett du kan fylla i och faxa in eller markera och kopiera in den i ett e-postmeddelande som kan skickas. Du kan inte ta tillbaka din anmälan.

Anonym anmälan

Du kan göra en anmälan anonymt. Du ska då inte uppge ditt namn när du kontaktar socialtjänsten. Viktigt att veta är att om anmälarens namn är känt har socialtjänsten endast i undantagsfall möjlighet hemlighålla den uppgiften för den anmälan gäller. Tänk på att ditt namn kan framgå från exempelvis din mejladress. Vill du vara anonym, använd kommunens mejlformulär eller ring socialtjänsten för att anmäla.

Om du gör en anmälan anonymt är det viktigt att den är så utförlig som möjligt eftersom socialtjänsten i efterhand inte kan få mer information från dig som har gjort anmälan.