Följande dokument har tagits fram utifrån föreningens barnskyddspolicy.

Syftet med handlingsplanen är att underlätta för alla i föreningen som möter barn och ungdomar under 18 år. Handlingsplanen ska klargöra förväntningar om bemötande samt verka stödjande vid misstanke om att barn far illa. Alla ärenden rörande missförhållanden kring barn och ungdomar tas på allvar och hanteras med respekt för alla inblandade. Kanslichef är ytterst ansvarig för att handlingsplanen är känd hos anställda, ideella, medlemmar och vårdnadshavare. 

Definitioner av missförhållanden

Fysiskt våld: Innebär att ett barn av någon annan orsakas kroppsskada, sjukdom, smärta eller blir försatt i vanmakt eller annat liknande tillstånd. 

Psykiskt våld: Betyder att ett barn systematiskt och ofta under en lång tid utsätts för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling med mera. Även en enstaka händelse kan innebära att ett barn riskerar att fara illa. Bestraffningar, förlöjligande, hån, nedvärdering, avvisande, utfrysning men också att tvingas bevittna våld i sin närmiljö.

Trakasserier: Begreppet trakasserier står för ett handlande som kränker ett barns värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Kränkande behandling: Begreppet kränkande behandling står för ett handlande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet. Det är viktigt att komma ihåg att trakasserier och kränkande behandling inte alltid är verbala utan kan bestå av till exempel gester, ignorering, utfrysning eller att någon stirrar.

Sexuella övergrepp: Sexuella kränkningar och övergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en annan person. Sexuella övergrepp kännetecknas av att den vuxne eller ett betydligt äldre barn utnyttjar barnets beroendeställning och utsätter det för handlingar som barnet inte kan förstå, inte är moget för, inte med insikt kan ge samtycke till och som kränker barnets integritet. Övergreppen kan vara både fysiska och icke-fysiska.

Försummelse: Fysisk försummelse innebär att vårdnadshavaren, ofta under lång tid, skadar eller äventyrar barnets fysiska hälsa eller utveckling genom att inte ge det god fysisk omsorg.

Psykisk försummelse är när barnets psykiska hälsa skadas eller äventyras, ofta under lång tid, genom att barns grundläggande behov av t.ex uppmärksamhet, tillhörighet, fostran, vägledning stimulans och utveckling ej tillgodoses.

Bristande omsorg gäller alla aspekter av barns fysiska hälsa dvs. hygien, kost och omvårdnad, årstidsanpassade kläder, möjlighet till vila och sömn, tillsyn, hälsovård, medicinsk vård, skadlig exponering med mera. Skadlig exponering är tex att vistas i en miljö med droganvändning.

Förebyggande arbete inom KFUM Umeå

Det förebyggande arbetet är en mycket viktig del i att skydda barn i föreningens verksamheter. Genom ett välförankrat och aktivt förebyggande arbete kan föreningen minska riskerna för att barn blir utsatta men också tidigt upptäcka och ingripa till barnens hjälp och skydd när vi misstänker att någon far illa. Det handlar om att vara uppmärksam på osunda relationer.

En första förutsättning är att vara medveten om att det kan förekomma kränkningar och trakasserier i gruppen barn/ungdomar. Som ledare/personal måste du vara uppmärksam på vad som sker i gruppen och vad som sägs i och utanför träningssituationen/den organiserade verksamheten, i omklädningsrum etc. 

• Observera barnen/ungdomarna i verksamheten.
• Lyssna på barnen/ungdomarna och våga fråga men undvik ledande frågor utan säg istället: ”vill du berätta om det här?”

Det är föreningens ansvar att varje ledare/personal får kunskap och kännedom om de normer och regler som gäller i KFUM Umeås verksamheter. Ledaren/personalen har i sin tur ansvar att jobba för att alla i den organiserade verksamheten är medvetna om de regler och normer som styr verksamheten, varför de finns och att de följs.

• Reagera och agera när någon bryter mot regler eller normer!

1. Värderingar

En tydlig förankrad värdegrund är ett viktigt steg föra att skapa en trygg och säker miljö för våra barn och ungdomar. Alla ska vara medvetna om vad som är viktigt och värdefullt i vår förening. 

Detta gör vi genom:

• Utbildning av ledare och anställda om vad föreningen är och står för.
• Seminarium/utbildningsträff anordnas efter säsongs- eller terminsstart av ideella ledaruppdrag där värderingsfrågor och frågor kring barns rättigheter tas upp.
• Värderingsfrågor som diskuteras vid samlingar, sammankomster med barn och ungdomar kontinuerligt under året.
• Värderingsfrågor som tas upp kontinuerligt vid verksamhetsmöten och andra forum för ledare och personal.

2. Ledarrollen/anställda

Alla ideella ledare och anställda inom KFUM Umeås verksamhet förväntas agera i linje med barnskyddspolicy och handlingsplan. 

Det säkerställer vi genom att:

• All vår personal och våra ideella ledare ska få en god introduktion. Introduktionen är obligatorisk och innehåller information om våra rutiner, policys och förhållningssätt.
• All personal, ideellt aktiva, praktikanter, volontärer ska i samband med sin introduktion ta del av barnskyddspolicy och handlingsplan.
• Vid all rekrytering av ledare eller personal som arbetar med barn/ungdomar nogsamt bedöma personlig lämplighet för uppdraget och ta in polisregisterutdrag.
• Utbildningen Safe Space är en grundutbildning som alla anställda och ideella ledare ska gå som en del i sin introduktion.

3. Delaktighet och inflytande

Det är viktigt att KFUM Umeås ledare och anställd personal bidrar till att skapa ett klimat i gruppen där alla uppmuntras och ges möjlighet att uttrycka sin åsikt och var delaktig i beslut som rör dem. Om barnen/ungdomarna blir vana att få vara med och tycka till om sin verksamhet så ökar också chansen att de vågar berätta för någon vuxen om sådant som inte känns bra. 

Inom KFUM Umeå har vi regelbundna samlingar inom ideell verksamhet såväl som verksamhet med anställd personal. Vid mötena förs dialog med barnen/ungdomarna om hur vi vill ha det hos oss och hur vi möter varandra med respekt. Här är delaktighet och dialogen med barnen/ungdomarna det centrala.

4. Vuxennärvaro

En otrygg situation kan snabbt uppstå eller eskalera därför är det viktigt med vuxennärvaro. Ledare och personal ska alltid riskbedöma platser där otrygga situationer kan uppstå och planera sin vuxennärvaro utifrån detta. Det är viktigt att tänka till och prata ihop sig om vilka situationer där det kan vara bra att vara två eller fler vuxna närvarande t. ex omklädningsrum.

5. Uppmärksamhet på vad som sker på nätet

Mycket av kontakten mellan barn och ungdomar sker via internet och olika sociala medier. I varje verksamhet bör ledare och personal prata igenom hur de ska förhålla sig till det som sker på nätet. Vi förväntar oss alla ledare och personal reflekterar över var dennes ansvar börjar och slutar.

6. Polisregisterutdrag

Kontrollen av utdragen ur belastningsregistret är en förebyggande åtgärd som tillsammans med andra insatser ökar tryggheten i vår förening. Genom dessa utdrag kan vi förhindra att en tidigare dömd person blir ledare eller anställd i vår verksamhet. 

• Föreningen har beslutat att all personal och alla ideella ledare som har direkt- och regelbunden kontakt med barn/ ungdomar i vår verksamhet ska lämna in ett polisregisterutdrag anpassat för den verksamhet de är verksamma inom. Registerutdraget visar om personen tidigare dömts för sexualbrott och vissa våldsbrott. 
• Föreningen har beslutat att de som vid en kontroll visar sig vara tidigare dömd för sexualbrott och våldsbrott mot barn inte ska tillåtas vara ideell ledare/personal inom vår verksamhet. Finns träffar i registret för andra brott kan en individuell bedömning göras som ska godkännas av kanslichef.

Handlingsplan vid uppgift/misstanke om övergrepp

Om du misstänker att det förekommer kränkningar eller övergrepp i föreningen är det viktigt att så fort som möjligt agera! I annat fall kan den som utsatts uppfatta det som att ledare/personal accepterar det som skett/sker och utanförskapet förstärks ytterligare. 

Det är viktigt att inhämta tillräckligt med information för att kunna göra en bedömning av vilka åtgärder som skyndsamt måste vidtas. Det är också viktigt att dokumentera observationer då det kan komma att behöva användas som bevisbörda i en eventuell rättsprocess.

Varje situation som uppkommer måste hanteras på ett respektfullt sätt och värna integriteten hos både barn och den person som anklagas för övergrepp.

 Vid misstanke om att ett barn far illa:

1. Kontakta styrelseordförande eller kanslichef och berätta om misstanken. Viktigt är att du inte medverkar till att sprida informationen till obehöriga men självklart kan du ta hjälp med kontakten av någon du litar på. 
2. Styrelseordförande och kanslichef gör en bedömning av situationen. Beroende på bedömning kan krisgrupp sammankallas. Se krisplan.
3. Vid misstanke om missförhållande tar den av ledarna/personalen i verksamheten som bedöms ha bäst kontakt med barnet initiativ till ett samtal.

Om ett barn anförtror sig till dig alternativ om en akut situation uppkommer:

1. Den som barnet väljer att vända sig till i förtroende ska få stöd att kunna prata med barnet på ett bra sätt. 

2. Det viktigaste är barnets/ungdomens situation, dess psykiska skydd och hälsa. 
3. Agera lugnt/neutralt. Lyssna förutsättningslöst även om det är en omtyckt kollega som anklagas.
4. Tala om att det var rätt av barnet att berätta, men lova inte att hålla tyst.
5. Ställ inga ledande frågor utan samla bara in så mycket information du kan för att föra information vidare. Du ska inte förhöra barnet! 
6. Behöver barnet omedelbart stöd och/eller vård? Gör en bedömning och bidra till att barnet får den vård som behövs. Om ambulans påkallas eller sjukvård uppsöks, informera om misstanken.
7. Skriv ned det som hänt så snart som möjligt. OBS! Det är inte du som ska avgöra om ett ev. övergrepp ägt rum. Ditt ansvar är att föra information om oro vidare.
8. Kontakta styrelseordförande eller kanslichef och berätta om händelsen. Viktigt är att du inte medverkar till att sprida informationen till obehöriga men självklart kan du ta hjälp med kontakten av någon du litar på. 
9. Styrelseordförande och kanslichef gör en bedömning av situationen. Beroende på bedömning kan krisgrupp sammankallas. Se krisplan.
10. Se vidare kommunikationsplan som finns i denna handlingsplan.

Då en förälder, släkting eller annan utomstående delger oss misstanke om att ett barn far illa eller utsatts för kränkning inom vår verksamhet:

1. Lyssna uppmärksamt och förutsättningslöst på det personen har att berätta. Förhåll dig neutral och agera lugnt. Skriv ned det som hänt så snart som möjligt. OBS! Det är inte du som ska avgöra om ett ev. övergrepp ägt rum. Ditt ansvar är att föra information vidare.

2. Tala om att du uppskattar att personen hört av sig! Berätta att du kommer att ta upp detta med kanslichef alternativt styrelseordförande. Det är även kanslichef som ansvarar för eventuell återkoppling.
3. Blir det frågor om vad vi sett och vilka rutiner vi har så berätta om de rutiner som finns. När det gäller frågor om vi har uppmärksammat eller misstänkt något så delger vi ingen information innan vi förberett en återkoppling i samråd med kanslichef.
4. Kontakta styrelseordförande eller kanslichef och berätta om händelsen. Viktigt är att du inte medverkar till att sprida informationen till obehöriga men självklart kan du ta hjälp med kontakten av någon du litar på. 
5. Styrelseordförande och kanslichef gör en bedömning av situationen. Beroende på bedömning kan krisgrupp sammankallas. Se krisplan. 
6. Se vidare kommunikationsplan som finns i denna handlingsplan.

Krisgruppens ansvar

Att veta vem man ska prata med är väldigt viktigt för att vi ska kunna agera på ett bra sätt i en aktuell situation. Generellt kan sägas att det aldrig är fel att lyfta en fråga till krisgruppen dvs kanslichef och styrelseordförande om man misstänker att ett barn far illa.

Det är krisgruppen som;

• pratar tränare/ledare/personal med vid oro/vetskap om ett barns situation
• pratar med barnets föräldrar
• Tar beslut om eventuell konfrontation med den misstänkte förövaren.
• I samråd med ansvariga beslutar hur kommunikationen till övriga ungdomar och föräldrar ska se ut. 
• Vid avstängning under utredningstid avgör krisgruppen hur detta ska hanteras av övriga i verksamheten samt vad som ev. behöver kommuniceras.
• Ansvarar för all kontakt med media. Ledare och personal svarar inte på frågor utan hänvisar till kanslichef eller styrelsens ordförande. 
• Ansvarar vid behov för debriefing, uppföljning och eventuell individuell handledning efter inträffad händelse.  

Utvärdering och uppdatering

Vid varje tillfälle då denna handlingsplan aktualiserats ska en utvärdering göras i anslutning till händelsen och revideras vid behov. 

                                                                                                                                      Bilaga 2

Kontaktlista

                                                                                                                                    Bilaga 2

Anmälan till socialtjänsten

Du som ledare/personal kan ta hjälp av kanslichef när du gör anmälan.

 Möjlighet att konsultera socialtjänsten

En anmälan ska göras skyndsamt. Det kan dock vara svårt att bedöma om en anmälan ska göras eller inte. Känner du att du vill ha stöd i bedömningen finns det möjlighet att konsultera socialtjänsten. Man kan kontakta dem utan att röja barnets identitet. Konsultationen innebär att man ges möjlighet att diskutera den aktuella situationen och få vägledning och stöd att gå vidare. 

Vem ska jag anmäla till?

Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun där barnet bor via:

• Telefon
• Misstanke om barn som far illa - Umeå kommun

Anonym anmälan

Du kan göra en anmälan anonymt. Du ska då inte uppge ditt namn när du kontaktar socialtjänsten. Vill du vara anonym, använd kommunens mejlformulär eller ring socialtjänsten för att anmäla.

Det hände för länge sen- hur göra?

Att en händelse inträffat långt tillbaka i tiden utesluter inte att socialtjänsten kan ha anledning att ingripa. Barnet kan till exempel ha behov av hjälp för att kunna bearbeta händelsen.

.